Ett sceniskt hantverk där samisk tradition får nytt liv

Visionen för ridån var att skildra samisk traditionskunskap och andlighet i en samtida kontext. Foto: Monica Milch Gebhardt.

Ridån fick en central plats när den samiska nationalteatern Beaivváš fick ny skrud. Målet var att skildra samisk traditionskunskap och andlighet i en samtida kontext. Verket skapades av konstnären Máret Ánne Sara, som hämtade inspiration från renarnas fettmembran – en symbol med djupa rötter i den samiska kulturen. Med på resan var Big Image.

Från början var tanken att skapa en traditionell sidohängd ridå, men efter flera diskussioner bestämde man sig för en hisskonstruktion. Foto: Monica Milch Gebhardt.

I den samiska kulturen är konst, tradition och hantverk starkt sammanlänkade. Stoltheten över det samiska arvet utgör en bärande del av den samiska identiteten, något som skulle speglas i den nya byggnaden Čoarvemátta i Kautokeino. Här skulle den samiska nationalteatern Beaivvás och rengymnasiet “Samisk videregåendeskole og reindriftsskole” samsas under ett och samma tak. Teaterscenen blev hjärtat i byggnaden, en plats för konst och lärande att mötas. Det sammanhållande temat blev renen.

Ridån som förkroppsligar samiskt arv och kultur

Konstprojektet leddes av Monica Milch Gebhardt, kurator vid KORO (Kunst i Offentlig Rom) i Norge. Redan tidigt identifierade KORO ridån som en viktig del av byggnadens konstnärliga gestaltning och en möjlighet att hylla det samiska hantverket. Men samtidigt behövde den uppfylla kraven på funktionalitet och mångsidighet.

Eftersom teatern är ganska liten, fick ridån inte ta för stor plats. Den behövde också vara ljusblockerande och kunna belysas på olika sätt för att skapa varierade uttryck. Att skapa konst i form av en ridå var dock en ny erfarenhet för dem, och de behövde hitta någon som kunde hjälpa dem med både tekniskt och konstnärligt kunnande. De vände sig då till Big Image, berättar Monica Milch Gebhardt:

Ridån blev ett verkligt statement – det går inte att missa att lägga märke till den, och den är en viktig del av upplevelsen man får med sig när man är där. Big Image har levererat i alla led, haft stor kompetens och varit en trygg rådgivare genom hela processen.

Byggnaden har fått namnet Čoarvemátta efter den innersta leden på renhornet, ringkransen. Denna del av hornet som symboliserar styrka, och representerar att två delar är sammanfogade till en helhet. Foto: Lars Petter Pettersen, Snøhetta/Statsbygg.

Renen bär berättelsen

Rennäringen är en av de mest centrala delarna av den samiska kulturen, en tradition som sträcker sig långt bakåt i tiden. Från renen har samerna hämtat föda, värme och material till allt från vardagsföremål till konst och smycken.

Renen spelar också en central roll i Máret Ánne Saras verk, som hon valt att kalla Gapmu – det samiska ordet för magkänsla. Själv uppvuxen i en renskötselfamilj i Kautokeino, är hon en etablerad konstnär känd för sitt politiska engagemang och sin personliga stil. Motivet hämtade hon från fettmembranet hos en ren. Genom digital bearbetning förstorades mönstret, och i bilden kan man ana konturerna av en andlig figur ur den samiska mytologin.

Monica Milch Gebardt beskriver verket som ett förkroppsligande av ridån, en hyllning till samisk kunskap och den djupt rotade relationen mellan människan och naturen.

Materialval och tekniska utmaningar

Från början var tanken att skapa en traditionell sidohängd ridå, men under arbetets gång kom man fram till att en hisskonstruktion var ett bättre alternativ. Big Image tog fram skisser och prototyper och testade olika material innan valet slutligen föll på bomull. Det är ett beprövat material inom teatervärlden, med ett naturligt fall som gav ridån en mjuk och följsam drapering. Dessutom möjliggjorde det att ridån kunde printas i ett enda stycke, helt utan sömmar.

Under ett besök på plats kände konstnären att något saknades. För att ge motivet ytterligare djup adderade hon fransar till konstverket, som hon sedan sydde för hand – en hyllning till duodji-traditionen som är det samiska ordet för konsthantverk.

Besöket var avgörande för slutresultatet. Det gav möjlighet att provbelysa ridån och göra de sista färgkorrigeringarna för att få fram rätt känsla och anpassa verket till byggnaden. Resultatet blev en ridå som förmedlar mer än bara en visuell upplevelse – den bär på en historia, en tradition och ett arv. 

Big Image tog fram skisser och prototyper och testade olika material.

Handsydda fransar tillförde kontrast och djup i bilden. Samtidigt en hyllning till den samiska duodji-traditionen.